Så kan Uppstigande sluttning användas i en mening
- På en sluttning bevuxen med avlövade ekar upptäckte han en övergiven fäbod utan dörr.
- Intet öga var torrt omkring honom, hans egna voro så fyllda med sorgens uppstigande dimma, att han inte såg någonting.
- Han kände sig gå i medvind, på en sluttning, och han andades lätt ; men han såg icke sin kurs.
- Så gå vi igen, tysta som andar genom de långa bärgpassen och bestiga till sist med flämtande bröst Gräsbärgets östra sluttning.
- Han sprang med god fart utför en lång sluttning.
- Trots det nu starka dånet från brandkärnan gåvo dessa sakta uppstigande små rökpelare ett intryck av lugn och tystnad.
- tänkte sergeanten, med blodet uppstigande i ansiktet : hon måtte väl icke nu bums och kontant vilja betala mig för apelsinerna ?
- Från öppningen, som är stensatt med gatsten, leder en grusgång i sluttning ner mot en trappa.
- – Vi såg att det fanns en naturlig sluttning i landskapet och fuktighet som var bra för att anlägga våtmark.
- Döbelnsgatan är den tysta och mörkt beskuggade gata, som i sakta sluttning följer västra sidan av Johannes ' kyrkogård.
- Bakgrunden en saltsjövik med sluttning neråt från gården.
- Vår väg bar ned i sakta sluttning mot den gröna dalen.
- De körde upp för en brand sluttning med snöskoter.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
